lillaannamarias

Hej Anna.
Det finns de som som är beroende av alkohol, av droger, av nikotin, av socker. Jag har aldrig knarkat (bara blivit hög av Listerine). Jag är nykterist. Jag är icke-rökare. Jag dricker inte läsk (för jag gillar inte kolsyra), äter väldigt sällan godis och kakor. Jag dricker inte kaffe. Jag är ingen ligist. Jag gör inget farligt. Jag glömmer inte att borsta tänderna.

Men jag har en last. Som håller mig fast. I ett järngrepp. Inte bara varje vinter utan hela året om.

Det är det här med novelltävlingar. Jag blir verkligen beroende.

 

Hej. Jag heter Anna och är beroende av novelltävlingar. Jag har varit ganska dålig. Men det är bättre nu.

I perioder blir jag så beroende att hela min tid går ut på att tänka ut hur jag ska hinna skriva noveller till alla novelltävlingar. Ibland vinner jag. Jag har vunnit ganska många novelltävlingar. Men även när jag vinner så finns det ett problem. Novelltävlingarna hindrar mig att skriva det jag tänker att jag egentligen borde skriva. typ viktiga texter. Jag tänker att det är ungefär som när man förr i tiden gav delar av lönen i form av sprit. Sprit som skulle göra arbetarna onyktra, så att de inte skulle kunna tänka rationellt och inse hur förtryckta de var och vad de skulle kunna göra åt förtrycket. Få dem att fastna i ett alkoholrus, ett beroende, ett tvång. Så är det. Novelltävlingarna gör mig beroende och hindrar mig från att se vad jag behöver skriva om, det som verkligen är viktigt.

 

Men. Ibland kan det ju vara bra också med novelltävlingar. Det kan ju vara bra för den kreativa ådran som sakta flyter fram genom venerna. Nu har jag råkat fastna i den här tävlingen:

http://www.annljungberg.se/2012/06/novelltavling-att-leva-sin-drom/

Det handlar om texter om drömmar, om att leva sin dröm. Jag tycker det är fint. Och viktigt. Det är en bra grej tror jag.

Skriv, dröm, vinn och förlora.

Det är planen just nu.