Dagbok 090409
Doktor House och jag
Jag hatar teven. Den är stor och ful och samlar damm. Dessutom går det aldrig några bra program på den (eller det kanske det gör, fast jag inte upptäckt det). Jag ser nästan aldrig på teve. Då missar man en hel del samtalsämnen eftersom Ugly Betty, Let’s Dance och One Three Hill är ständiga inspirationskällor till diskussioner. Det finns bara en serie som jag slaviskt följer (det enda program jag faktiskt ser utan att samtidigt läsa en bok) och det är Doktor House.
Jag älskar House. Han har allt det som jag inte har. Han är elak, han är cynisk, han bryr sig inte om vad andra tycker, han uppför sig som en skit, han drar dåliga skämt, han generar andra, han bryter mot regler, han irriterar och han får aldrig dåligt samvete. Dessutom är han jävligt smart (fast det är ju jag också, eller nåt) och han kan typ allt (spela piano, gitarr, schack, trolla, är allmänt allmänbildad m.m, m.m.). Ibland önskar jag att jag var mer som House och inte var så beroende av att ständigt vara omtyckt och älskad. Jag vill ibland vara hård som House istället för kärlekstörstande. Fast innerst inne vill nog House också bli omtyckt.
Dessutom lär man sig massor av bra läkartermer av att se på House, typ lupus och biopsi. Dem kommer jag nog aldrig få användning av (om jag inte blir läkare och det kanske jag blir förresten för jag kan ju inte välja något bra yrke och då kan jag ju lika gärna bli läkare). Sen älskar jag problemlösning. Det är därför jag läser alla extra mattekurser som går att läsa.
I ett avsnitt var det någon som antydde att House ville ha någon mental störning, till exempel Asbergers, och det tror jag att han vill. Ibland vill jag också det. Bara för att få vara annorlunda och kunna kämpa mot något och därför kanske lyckas. Och så är det ju lite coolt att ha fotografiskt minne, vara übermusikalisk eller kunna hela telefonkatalogen utantill. Och jag är ju ändå inte så bra på det här med att vara social. Fast vid närmare eftertanke är det nog rätt bra att vara vanlig också. Även om jag hatar det. Nästan lika mycket som jag hatar teven.
