lillaannamarias

Om lycka

Vad är lycka?

Micael Dahlén, författare till boken Nextopia, beskriver lycka som ett gupp i vägen och menar att lycka aldrig varar längre än tre månader. Enligt honom är lycka alltså en tillfällig känsla av tillfredsställelse. Men långtifrån alla delar hans åsikt. Nicolas Jacquemot, som skrivit Vad optimister vet – och du kan lära dig, menare att lycka handlar om att finna ”en djupare glädje, en glädje som inte låter sig påverkas av tillfälliga motgångar”. Lycka kan alltså definieras på olika sätt, som det tillfälliga lyckoruset eller som den mer blygsamma, men långvariga, känslan av meningsfullhet.

Frågan om vad lycka är hör tät samman med frågan om livets mening. Är meningen med livet att finna lycka, eller blir man lycklig av att finna meningen med livet? Personligen tror jag att dessa två frågor går hand i hand, insikten om vad lycka är kommer antagligen samtidigt som insikten om vad livets mening är. Svaren på dessa frågor kan också kopplas till god självkänsla och en optimistisk syn på livet. Å andra sidan kan man, som Sartre vara övertygad om livets meningslöshet och samtidigt finna glädje i de små stunderna. Lycka behöver inte innebär en tro på någon högre makt.

Vad hindrar oss från att vara lyckliga?

Idag har jakten efter lyckan blivit allt mer intensiv, samtidigt finns det tecken som tyder på att vi blir allt olyckligare. Alain de Botton skriver i sin bok Statusstress om hur människans jakt efter hög status och bekräftelse från omvärlden skapar en enorm stress. Tidigare i historien har människan inte kunnat påverka sin ställning nämnvärt, en bonde var en bonde och en adelsman var en adelsman. Detta hindrade visserligen den enskilda människans möjlighet till framgång och rikedom, men skapade också en trygghet och ställde inga krav på människan om att nå hög status. Idag finns alla möjligheter att nå framgång. Men möjligheterna ställer krav. När vi har alla verktyg för att kunna nå framgång anses det vara korkat att inte ta tillvara alla dessa möjligheter. I dagens västerländska samhälle behöver vi inte längre kämpa för att överleva, det innebär att vi kan ägna mer tid och energi åt att försöka uppnå något mer i livet, exempelvis lycka. På senare år har en stor mängd självhjälpsböcker i konsten att bli lycklig publicerats. Att vara lycklig har blivit ytterligare ett krav som läggs ovanpå alla andra krav som ställs på oss. Och är vi inte lyckliga tror vi att det är något fel på oss och känner oss misslyckade. En ond cirkel bildas.

Hur ska vi göra för att bli lyckliga?

Nicolas Jacquemot skriver (i sin ovan nämnda bok) att varaktig lycka handlar om att finna vardagsglädjen, att kunna se det positiva i vardagen och inte ständigt söka efter något bättre. Vissa människor är så kallade maximerare. De strävar efter att hela tiden uppnå det bästa, både när det gäller arbete och sociala relationer, men även när det gäller känslor. De strävar ständigt efter att maximera lyckan, och därför missar de ofta lyckan när den väl dyker upp. Att vara nöjd med det man har kan alltså ses som en väg att nå lycka. Flertalet populärpsykologiska böcker talar om vikten av att vara tacksam. Att känna tacksamhet över det man har istället för avundsjuka gentemot dem som har mer. Jämförelse med andra kan ofta leda till känslor av oduglighet, om jämförelsen sker uppåt, med dem som lyckats bättre.

Att överleva lidandet

Lidande förekommer överallt i världen, i våra egna liv och i globala sammanhang. På det personliga planet kan lidande handla om sjukdom eller skilsmässa, på det globala planet om krig eller naturkatastrofer. När det gäller lidandet i våra egna liv kan ett positivt och optimistiskt synsätt hjälpa långt. Religion eller annan form av tro kan hjälpa oss att se en mening i livet trots dess motgångar. När det gäller lidandet i världen är det svårare. Krig och naturkatastrofer är svåra att finna en mening i, och det är svårt för oss att göra något åt det. Ett sätt är att kämpa för förändringar i samhället. Många filosofer har diskuterat hur lidandet i världen kan minska. Utilitaristerna förespråkar en etik som leder till minsta möjliga lidande. Marx idéer handlade om att göra världen mer jämlik. Studier har visat att hjälpsamma människor är lyckligare och lever längre. Kanske kan vi genom att minska andras lidande även öka vårt eget välbefinnande.

Vad gör oss lyckliga?

Vad som gör oss lyckliga är ytterst personligt. Men ofta handlar det om att göra saker som man tycker om och att umgås med människor man älskar. Det finns ett uttryck som kallas flow. Att vara i flowtillstånd innebär att nuet och den aktivitet man för tillfället ägnar sig åt är det ända som finns i tankarna. Flow anses öka lyckan eftersom oro och ångerkänslor då trängs undan. Jag försökte finna några situationer när jag varit lycklig. Det var oerhört svårt, kanske är jag en olycklig person, eller så har jag bara inte förstått att jag är lycklig utan ställer för höga krav på lyckokänslan. Jag känner mig nöjd med mig själv när jag har presterat något, detta är ett typiskt tecken på dålig självkänsla, något som jag lider av. Jag måste prestera för att tycka om mig själv. Men vid närmare eftertanke kom jag även på att jag då och då befinner mig i flowtillstånd, ibland händer det när jag dansar och ibland inträffar det när jag dukar fram frukosten. Kanske är jag lycklig då, även om jag tanken att det är att ställa fram ost, bröd och yoghurt som gör mig lycklig känns lite banal. Dock är det absolut ett sätt att finna lyckan i vardagen.