lillaannamarias

Minnen 4

Fantisera.

När jag var liten hade jag en egen låtsasvärld. Inte så att jag lekte med låtsaskompisar eller hade en hel värld inne i mitt huvud, andra fantasier. Det är nog inte så många som skulle kalla mig utseendefixerad. Varken nu eller då. Men mina fantasier handlade alltid om hur jag såg ut. Ofta om kläder. Jag kommer ihåg en klänning som jag tänkte på så många gånger att jag till slut nästan trodde att den var verklig. Den var ljuslila och ljusgrön, jag vet exakt vilka nyanser det var. Och så lite, lite ljusgul och svart. Det var färger som var fina ihop. Över hela magen och bröstet var det en enhörning broderad med pärlor. Sen hade den utsvängda ärmar, för det hade klänningen som prinsessan i Den hemlighetsfulla trädgården hade. Och hon var vacker. Det var jag också i tanken.

I mina fantasier fanns min kropp alltid med. Ibland tänkte jag att jag var supersmal. Och superlång, för det skulle man vara. Jag var så lång att jag var tvungen att gå på knä för att vara lika lång som alla andra. Och eftersom jag var världens vigaste gummimänniska så kunde jag böja knäna framåt istället för bakåt. Och så band jag fast fötterna vid låren och eftersom jag var så smal så var det ingen som märkte att mina ben var dubbelvikta när jag hade byxor på mig. Ibland var jag två meter lång och vägde fem kilo.

Andra drömmar var motsatta. Då var jag tjock. Jag hade sett något barnprogram där några tecknade figurer åt tills de blev jättetjocka. I mina fantasier gjorde jag också det. Jag blev rund som en boll. Det var läskiga drömmar. Då var det bättre att tänka att någon annan gjorde det. Särskilt någon som jag inte tyckte om.

När jag tänker tillbaka så känns det som om jag alltid haft ett konstigt förhållande till mat. Kanske är det en efterkonstruktion nu när jag vet hur det gick. Eller så var det genetiskt, eller så var det något som alla gick igenom, fast jag fastnade.

Jag tyckte också om att tänka mig till lite högre status. Jag var den som var äldst, typ nitton, det var en häftig ålder. Jag var sådär lagom hemlighetsfull och intressant. Jag var en sån som vågade göra det som ingen annan vågade. I drömmen var jag precis sådan som jag inte var i verkligheten.